Jag är pedagog och förälder, även fru, lillasyster, dotter, bästa vän, engagerad i alldeles för många föreningar, partyhöjare, musikfantast och frågesportsälskare. Framför allt är jag en uppmärksam lyssnare och problemlösare. Och jag älskar kunskap, både hos mig själv och andra.
Som pedagog i förskolan har jag förmånen att arbeta med barn och se dem varje dag i min yrkesroll. När jag kommer hem har jag förmånen att vara mamma med allt vad det för med sig.
I mina möten med föräldrar i och utanför jobbet, har jag märkt av ett stort behov av att få möjlighet till samtal, ofta inte om barnets utveckling i fråga, utan om föräldraskapet. Dagens föräldrar är engagerade och pålästa. Olika experter hävdar olika åsikter, sociala medier säger en sak, samvetet en annan. Detta engagemang kan resultera i dåligt självförtroende när det gäller förhållningssätt gentemot sitt barn och sina nära. Omvärlden vill tillhandahålla föräldrar en quick fix men vad som behövs är snarare en uppåtpuff, vi gör så gott vi kan och behöver lita till oss själva som de bästa förebilderna för våra barn. Även när vi inte är det.
Vi är alla väldigt lika, och vi gör alla vårt bästa utifrån våra egna erfarenheter och förmågor. Ibland behövs dock ett igenkännande leende och ett bevis på att vi sitter i samma båt, framför allt när det har stormat för hårt och man behöver vila roddararmarna.
Det är denna bloggs drivkraft; att agera flytväst då och då.
Ulrika Eisner